Vanliga föreställningar om gymnasievalet

Föräldrar, syskon och kompisar kommer med råd och åsikter om vad du ska välja för att välja rätt. Råden stämmer inte alltid. Om du lyssnar för mycket på andras åsikter finns en risk att du gör ett val som blir rätt för andra, men inte för dig.

Läs igenom frågeställningarna nedan och se vilka du känner igen. Kom ihåg: Det är inte alltid sant, bara för att många säger det!

Avgör gymnasievalet din framtid?

- Nej, det är bara ett val av grundutbildning.

Många tänker att gymnasievalet avgör vad man ska göra resten av livet. Men så är det inte, som tur är. Gymnasievalet är ett val av grundutbildning som du sedan kan bygga vidare på.

Oavsett vilka kunskaper du skaffar dig nu så har du nytta av dem även om du byter område, yrke eller till och med land längre fram. Glöm inte att de flesta vuxna har bytt karriär både en och två gånger.

Hur håller jag alla dörrar öppna?

- Valfriheten är stor efter alla program

Eftersom många är osäkra på vad de egentligen vill jobba med i framtiden tänker de att de ska välja ett program som är brett och håller de flesta dörrarna mot framtiden öppna. Men finns det egentligen några program som stänger dörrar?

De högskoleförberedande programmen fokuserar på att ge dig de ämneskunskaper och den behörighet som du måste ha för att kunna plugga vidare på universitet eller högskola. Till exempel språk, historia och matematik.

Men du kan också välja att söka arbete direkt efter du har gått ett högskoleförberedande program, det är det många som gör.

Yrkesprogrammen fokuserar på att ge dig de specialkunskaper som krävs för att kunna börja jobba direkt efter gymnasiet. Yrkesprogrammen ger specialkunskaper för olika yrken, till exempel barnskötare, undersköterska, kock, väktare, snickare, murare, elektriker eller smed.

Dessutom får du grundläggande behörighet till högskolan.

Är det viktigt att hitta en skola där man passar in?

- Nej, det viktiga är att följa sitt intresse.

Många elever i nian säger att de letar efter tre saker: En skola där man passar in, ett program som har status och ett alternativ som gör att man kan fortsätta att gå i skolan med sina kompisar.

Resultatet är att många väljer ett program som passar traditionerna, förväntningarna och vanorna bland vänner, familj och samhället i stort. Men kanske ett gymnasieprogram som de egentligen inte känner för.

Det märks till exempel genom att tjejer tvekar att välja ett program där det traditionellt nästan bara går killar, och killar tvekar att välja program där vi är vana vid att det går nästan bara tjejer.

Det som märks extra tydligt, är att många elever som egentligen är sugna på ett yrkesprogram, istället väljer ett högskoleförberedande program.

Under terminen byter fler elever från de högskoleförberedande programmen till något av yrkesprogrammen än tvärtom.

Valet till gymnasieskolan innebär en unik chans att vidga sitt kontaktnät och hitta nya vänner som delar de intressen man själv har, innerst inne.

För det är intresset som är viktigt, att hitta ett program som ger energi och känns spännande. Då blir det mycket lättare att lyckas och må bra under gymnasietiden.

Är lärlingsutbildning till för de som inte klarar nån annan utbildning?

- Nej, tvärtom är lärlingsutbildning krävande.

Alla yrkesprogram är möjliga att gå som gymnasial lärling!

En lärlingsutbildning kan starta både första, andra eller tredje läsåret. Skillnaden är att du går minst halva din utbildning på en arbetsplats.

Resten av tiden är du i skolan och läser de gymnasiegemensamma ämnena såsom svenska och matematik och vissa delar av de yrkesämnen som du behöver i ditt yrke

Lärlingsutbildning ställer stora krav på att du har engagemang, självständighet och initiativförmåga.

Du får samma kunskaper som elever som går yrkesprogrammet till största delen på en skola, och du får samma examen, men lär dig på ett annat sätt och i en annan miljö.

Studieformen är krävande, men du får ett bra kontaktnät på arbetsmarknaden och en snabbare väg in i ett yrke. Dessutom kan du få ett extra studiebidrag på 1 000 kr i månaden.

Även som lärling kan du läsa kurser som gör att du samtidigt får grundläggande behörighet till högskolan.

Allt fler går som lärling

Just nu går nästan 13 300 elever (Skolverket, 2019) sitt yrkesprogram som gymnasial lärling, fler än någonsin tidigare. Hittills har 86 procent fått jobb direkt efter sin lärlingsutbildning.

Kan jag jobba utomlands efter ett yrkesprogram?

- Ja, efter ett yrkesprogram kan du jobba överallt

Många människor från andra länder arbetar i Sverige med allt från byggnadsarbete till programmering. Självklart har du samma möjligheter att jobba utomlands.

En fördel med yrkesprogrammen är att du får en yrkesutbildning som gör att du, direkt efter gymnasiet, har yrkeskunskaper som är eftertraktade både i Sverige och utomlands. Kan du till exempel elteknik, matlagning, måleri, svetsteknik, snickeri, bygg eller vård, så kan du i princip söka jobb var som helst – i alla fall inom EU. I din yrkesutbildning ingår ju också alltid engelska.

Hur funkar det att jobba inom EU?

En av idéerna med EU är att det ska vara enkelt att arbeta i de andra EU-länderna. Läs mer om hur det går till på ”arbeta och studera i EU” på eu-upplysningen.se

Om att bo, arbeta och studera utomlands på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.

Kolla vilka utlandsjobb som finns just nu

På EURES – Den Europeiska Portalen För Rörlighet i Arbetslivet – kan du som vill jobba utomlands söka bland över 3,6 miljoner olika jobb just nu.

Hitta jobb på EURES-portalen Länk till annan webbplats.

Källa: delar av informationen är hämtat från Skolverket