Yrkesprogram öppnar en värld full av möjligheter

Det är många som tror att yrkesprogram inte kan leda vidare till studier på högskolan. Detta är en bara en av flera myter om gymnasievalet.

Av de elever som förra året tog studenten från ett yrkesprogram på någon av våra kommunala gymnasieskolor i Jönköpings kommun så var det drygt en tredjedel som hade läst de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolan.

Samtidigt visar en rapport från Ungdomsbarometern att en stor del av de elever som tar studenten från ett högskoleförberedande program inte går vidare till studier på högskola eller universitet.

Det finns flera goda skäl till att välja ett yrkesprogram. En yrkesutbildning ger dig möjligheten att utveckla det du tycker verkar intressant och roligt. Det ger dig möjlighet till jobb direkt efter studenten - jobb där du kan göra skillnad i människors vardag.

Fem starka skäl till att välja en yrkesutbildning

1. Dina intressen på schemat
Åren på gymnasiet blir roligare när du vet att du varje vecka kommer att få lära dig saker tillsammans med andra människor som har samma intressen som du har.

2. Arbetslivserfarenhet under skoltid
Minst 15 veckor kommer du vara på arbetsplatsförlagt lärande, helt enkelt jobba på riktigt. Du knyter kontakter och lär dig ännu mer praktiskt om det du studerar.

3. Från studenten till arbetslivet
Din utbildning kommer att vara i tätt samarbete med arbetslivet. Efter studenten startar du eget företag och bestämmer över din egen tid, eller så söker du jobb inom branscher som behöver människor som dig. Kanske jobbar du till och med utomlands?

4. En utbildning för dig – och för alla oss andra
Ditt arbete kommer att göra stor skillnad för andra människor och för samhället. Du behövs redan idag! Och i framtiden.

5. Du kan plugga vidare
Du har självklart möjlighet att få behörighet till att plugga på högskola efter en yrkesutbildning om du vill det. Dessutom finns det många utbildningar på yrkeshögskolan där du kan bygga vidare på din gymnasieutbildning.

(Källa: Skolverket)

Vanliga föreställningar om gymnasievalet

Det är lätt att bli stressad över gymnasievalet och orolig för att välja fel. Dessutom kommer föräldrar, syskon och kompisar med råd och åsikter om vad du ska välja. Ett problem är att råden inte alltid stämmer, vilket faktiskt gör det ännu svårare att göra ett val som är rätt för just dig. Det är inte alltid sant, bara för att alla säger det.

Skolverket har listat några vanliga förestälningar om gymnasievalet. Läs igenom frågorna och se vilka du känner igen. Kom ihåg: Det är inte alltid sant, bara för att många säger det!

Avgör gymnasievalet din framtid?

Nej, det är bara ett val av grundutbildning

Många tänker att gymnasievalet avgör vad man ska göra resten av livet. Men så är det inte, som tur är. Gymnasievalet är ett val av grundutbildning som du sedan kan bygga vidare på.

Oavsett vilka kunskaper du skaffar dig nu så har du nytta av dem även om du byter område, yrke eller till och med land längre fram. Glöm inte att de flesta vuxna har bytt karriär både en och två gånger.

Källa: Skolverket

Hur håller jag alla dörrar öppna?

Valfriheten är stor efter alla program

Eftersom många är osäkra på vad de egentligen vill jobba med i framtiden tänker de att de ska välja ett program som är brett och håller de flesta dörrarna mot framtiden öppna. Men finns det egentligen några program som stänger dörrar?

De högskoleförberedande programmen fokuserar på att ge dig de ämneskunskaper och den behörighet som du måste ha för att kunna plugga vidare på universitet eller högskola. Till exempel språk, historia och matematik.

Men du kan också välja att söka arbete direkt efter att du har gått ett högskoleförberedande program, det är det många som gör.

Yrkesprogrammen fokuserar på att ge dig de specialkunskaper som krävs för att kunna börja jobba direkt efter gymnasiet. Yrkesprogrammen ger specialkunskaper för olika yrken, till exempel barnskötare, undersköterska, kock, väktare, snickare, murare, elektriker eller smed.

Dessutom får du grundläggande behörighet till högskolan.

Källa: Skolverket

Är det viktigt att hitta en skola där man passar in?

Nej, det viktiga är att följa sitt intresse

Många elever i nian säger att de letar efter tre saker: En skola där man passar in, ett program som har status och ett alternativ som gör att man kan fortsätta att gå i skolan med sina kompisar.

Resultatet är att många väljer ett program som passar traditionerna, förväntningarna och vanorna bland vänner, familj och samhället i stort. Men kanske ett gymnasieprogram som de egentligen inte känner för.

Det märks till exempel genom att tjejer tvekar att välja ett program där det traditionellt nästan bara går killar, och killar tvekar att välja program där vi är vana vid att det går nästan bara tjejer.

Det som märks extra tydligt, är att många elever som egentligen är sugna på ett yrkesprogram, istället väljer ett högskoleförberedande program.

Under terminen byter fler elever från de högskoleförberedande programmen till något av yrkesprogrammen än tvärtom.

Valet till gymnasieskolan innebär en unik chans att vidga sitt kontaktnät och hitta nya vänner som delar de intressen man själv har, innerst inne.

För det är intresset som är viktigt, att hitta ett program som ger energi och känns spännande. Då blir det mycket lättare att lyckas och må bra under gymnasietiden.

Källa: Skolverket

Är lärlingsutbildning till för de som inte klarar någon annan utbildning?

Nej, tvärtom är lärlingsutbildning krävande

Lärlingsutbildning ställer stora krav på att du har engagemang, självständighet och initiativförmåga.

Du får samma kunskaper som elever som går yrkesprogrammet till största delen på en skola, och du får samma examen, men lär dig på ett annat sätt och i en annan miljö.

Studieformen är krävande, men du får ett bra kontaktnät på arbetsmarknaden och en snabbare väg in i ett yrke. Dessutom du får ett extra studiebidrag på 1 000 kr i månaden.

Även som lärling kan du läsa kurser som gör att du samtidigt får grundläggande behörighet till högskolan.

Allt fler går som lärling

Just nu går nästan 13 300 elever (Skolverket, 2019) sitt yrkesprogram som gymnasial lärling, fler än någonsin tidigare. Hittills har 86 procent fått jobb direkt efter sin lärlingsutbildning.

Källa: delar av informationen är hämtad från Skolverket

Vill du jobba utomlands?

Efter ett yrkesprogram kan du jobba överallt

Många människor från andra länder arbetar i Sverige med allt från byggnadsarbete till programmering. Självklart har du samma möjligheter att jobba utomlands.

En fördel med yrkesprogrammen är att du får en yrkesutbildning som gör att du, direkt efter gymnasiet, har yrkeskunskaper som är eftertraktade både i Sverige och utomlands. Kan du till exempel elteknik, matlagning, måleri, svetsteknik, snickeri, bygg eller vård, så kan du i princip söka jobb var som helst – i alla fall inom EU. I din yrkesutbildning ingår ju också alltid engelska.

Hur funkar det att jobba inom EU?

En av idéerna med EU är att det ska vara enkelt att arbeta i de andra EU-länderna. Läs mer om hur det går till på ”arbeta och studera i EU” på eu-upplysningen.se

Om att bo, arbeta och studera utomlands på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.