Jönköpings kommun

Myter om gymnasievalet

Det är många som tror att yrkesprogram inte kan leda vidare till studier på högskolan. Detta är en bara en av flera myter om gymnasievalet.

Av de elever som förra året tog studenten från ett yrkesprogram på någon av våra kommunala gymnasieskolor i Jönköpings kommun så var det drygt en tredjedel som hade läst till de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolan.

Samtidigt visar en rapport från Ungdomsbarometern att en stor del av de elever som tar studenten från ett högskoleförberedande program inte går vidare till studier på högskola eller univeristet.

Det finns flera goda skäl till att välja ett yrkesprogram. En yrkesutbildning ger dig möjligheten att utveckla det du tycker verkar intressant och roligt. Det ger dig möjlighet till jobb direkt efter studenten - jobb där du kan göra skillnad i människors vardag.


Fem starka skäl till att välja en yrkesutbildning

1. Dina intressen på schemat
Åren på gymnasiet blir mycket roligare när du vet att du varje vecka kommer få ha kul i skolan. Dessutom, tillsammans med andra människor som har samma
intressen som du har.

2. Arbetslivserfarenhet under skoltid
Minst 15 veckor kommer du vara på arbetsplatsförlagt lärande, helt enkelt jobba på riktigt. Du knyter kontakter och lär dig ännu mer praktiskt om det du studerar.

3. Från studentflaket till arbetslivet
Din utbildning kommer att vara i tätt samarbete med branschen, och redan under utbildningen kan du få en yrkestitel. Antingen startar du eget företag och bestämmer över din egen tid, eller så söker du jobb inom branscher som skriker efter folk som dig. Kanske jobbar du till och med utomlands?

4. En utbildning för dig – och för alla oss andra
Ditt arbete kommer att göra stor skillnad för andra människor och för samhället. Du behövs redan idag och i framtiden – för du ser helt enkelt till att allt rullar på som det ska.

5. Du kan plugga vidare
Du har självklart möjlighet att få behörighet till högre teoretiska studier efter gymnasiet om du skulle vilja det. Dessutom finns det många utbildningar på yrkeshögskolan där du kan bygga vidare på din gymnasieutbildning.

(Källa: Skolverket)

Skolverket: 5 starka skäl till att välja en yrkesutbildning Länk till annan webbplats.

Gymnasiemytologin

Det är inte sant, bara för att alla säger det. Det är lätt att bli stressad över gymnasievalet och orolig för att välja fel. Dessutom kommer föräldrar, syskon och kompisar med råd och åsikter om vad du ska välja. Ett problem är att råden inte alltid stämmer, vilket faktiskt gör det ännu svårare att göra ett val som är rätt för just dig.

Skolverket har listat de nio vanligaste myterna, fördomarna och missförstånden om ditt gymnasieval. Läs igenom myterna och se vilka du känner igen.

Hur vet du när det är en myt, fördom eller missuppfattning?
Det är när alla nickar okej, utan att veta varför.

(Källa: Skolverket)

Myt 1: Gymnasievalet avgör din framtid

Nej, det är bara ett val av grundutbildning

Många tänker att gymnasievalet avgör vad man ska göra resten av livet. Men så är det inte, som tur är. Gymnasievalet är ett val av grundutbildning som du sedan kan bygga vidare på.

Yrkesprogrammen fokuserar på att ge dig de specialkunskaper som krävs för olika yrken, till exempel barnskötare, undersköterska, kock, väktare, snickare, murare, elektriker eller smed. Dessutom kan du välja kurser som ger dig grundläggande behörighet till högskolan även på yrkesprogrammen.

De högskoleförberedande programmen fokuserar på att ge dig de kunskaper som du måste ha för att direkt läsa vidare på universitet eller högskola. Till exempel språk, historia och matematik.

Men oavsett vilka kunskaper du skaffar dig nu så har du nytta av dem även om du byter område, yrke eller till och med land längre fram.

Källa: Skolverket

Myt 2: Det är viktigt att hitta en skola där man passar in

Nej, det viktiga är att följa sitt intresse

Många elever i nian säger att de letar efter tre saker: En skola där man passar in, ett program som har status och ett alternativ som gör att man kan fortsätta att gå i skolan med sina kompisar.

Resultatet är att många väljer ett program som passar traditionerna, förväntningarna och vanorna bland vänner, familj och i samhället i stort. Men ett program som de egentligen inte känner för.

Det märks till exempel genom att tjejer tvekar att välja program där det traditionellt går nästan bara killar, och killar tvekar att välja program där vi är vana vid att det går nästan bara tjejer. Det som märks extra tydligt, är att många elever som egentligen är sugna på ett yrkesprogram, istället väljer ett högskoleförberedande program.

Valet till gymnasieskolan innebär en unik chans att vidga sitt kontaktnät och hitta nya vänner som delar de intressen man själv har, innerst inne.

För det är intresset som är viktigt, att hitta ett program som ger energi och känns spännande. Då blir det mycket lättare att lyckas och må bra under gymnasietiden.

Källa: Skolverket

Myt 3: Välj ett högskoleförberedande program så håller du alla dörrar öppna

Nja, valfriheten är minst lika stor med ett yrkesprogram

De högskoleförberedande programmen leder i första hand till vidare studier på högskolan – under förutsättning att man har rätt behörighet och tillräckligt goda resultat för att komma in på utbildningarna.

Yrkesprogrammen leder direkt till en massa intressanta yrken både i Sverige och andra länder. Om du väljer vissa kurser på ditt yrkesprogram, får du också en grundläggande högskolebehörighet. Exakt vilka kurser som behövs ser olika ut på olika program.

Med yrkesprogrammen är alltså dörrarna öppna till både jobb och högskola. Vill du sedan byta spår, plugga vidare på yrkeshögskolan eller på andra sätt vidareutbilda dig, är det möjligt att göra det.

Källa: Skolverket

Myt 4: Du ska inte kasta bort dina betyg på en yrkesutbildning

Nej, det är aldrig bortkastat att gå en yrkesutbildning

Många föräldrar och elever känner så här: Man måste få ut max av sina betyg från nian, bli nåt, göra karriär och läsa på universitetet.

Resultatet blir att många som vill läsa yrkesprogram skippar det. Trots att det var det som lockade mest och att yrkesprogrammen är så bra för alla som vill ha ett yrke direkt och starta sin karriär.

Du skulle bli förvånad om du visste hur många företagare i Sverige som börjat sin karriär just på ett yrkesprogram. Vad har de blivit då? Ja, många har blivit väldigt viktiga i våra liv.

Ofta när något ska byggas, installeras, konstrueras, lagas, räddas och trimmas – då är det just alla dessa specialister som vi litar på. När vi behöver omsorg. Eller när vi blir hungriga. För det är deras restauranger vi äter på. Eller när vi ska byta jobb – för det är inte sällan just deras företag vi vill jobba på.

Källa: Skolverket

Myt 5: På ett yrkesprogram får du ju ingen högskolebehörighet

Jo, alla kan få högskolebehörighet!

Vilket yrkesprogram du än väljer har du alltid rätt att inom ramen för programmets 2 500 poäng läsa de kurser som gör att du får grundläggande behörighet till högskolan.

Om du dessutom vill ha det som kallas särskild behörighet till högskolan, vilket krävs för utbildningar som till exempel landskapsarkitekt eller ingenjör, så har du alltid rätt att läsa in de kurserna på komvux.

Detta betyder att om du just nu är intresserad av till exempel bygg, fordon eller turism, men samtidigt vill hålla dörren öppen mot högskolan, är allt förberett för att du ska kunna läsa vidare längre fram – om du vill det.

Glöm inte heller möjligheten att läsa på yrkeshögskolan.

Källa: Skolverket

Myt 6: Efter gymnasiet är det svårt att få jobb

Nej, efter ett yrkesprogram har du oftast lätt att få jobb

Under de närmaste 5–10 åren kommer det att vara stor efterfrågan på arbetskraft inom nästan samtliga av yrkesprogrammens inriktningar, i alla fall enligt Arbetsförmedlingens årliga rapport om arbetsmarknaden.

Källa: Skolverket

Myt 7: Vill du jobba utomlands, ska du ju inte gå ett yrkesprogram

Jo, efter ett yrkesprogram kan du jobba överallt!

Många människor från andra länder arbetar i Sverige med allt från programmering till byggen. Vi har självklart samma möjligheter att jobba utomlands.

En fördel med yrkesprogrammen är att de direkt efter gymnasiet ger yrkeskunskaper, som är eftertraktade både hemma och utomlands. Kan du till exempel elteknik, matlagning, måleri, svetsteknik, snickeri, bygg eller vård, så kan du i princip söka jobb var som helst – i alla fall inom EU. I din yrkesutbildning ingår ju också alltid engelska.

Källa: Skolverket

Myt 8: Yrkesprogrammen är för dem som inte vill plugga

Nej, yrkesprogram ställer också krav

Den här fördomen grundas på missuppfattningen att yrkesprogrammen skulle vara kortare, enklare eller inte ha teoretiska kurser. ”Slappa” utbildningar. Men så är det såklart inte. Fråga närmaste elektriker, undersköterska eller bilmekaniker.

Ett exempel: Om du läser ett yrkesprogram som industriteknik kanske du läser robotteknik och ellära. Andra exempel är industriautomation eller datorstyrd produktion. Sedan kanske du väljer fördjupningskurser som entreprenörskap eller mät- och reglerteknik. Helt andra ämnen än på till exempel humanistiska programmet, men minst lika avancerade.

Oavsett vilket program du väljer på gymnasiet så läser du alltid
de ämnen du känner igen från grundskolan, till exempel svenska,
engelska och matematik. Sedan läser du olika mycket av ämnena,
beroende på vilket program du valt.

Källa: Skolverket

Myt 9: Lärlingsutbildning är till för såna som inte klarar nån annan utbildning

Nej, tvärtom är lärlingsutbildning krävande

Det här är en fördom som bygger på att många värderar lärlingsutbildning lägre, trots att utbildningen egentligen ställer stora krav på att du har engagemang, självständighet och initiativförmåga.

Du kan gå alla yrkesprogram som gymnasial lärling. Skillnaden är att du är på en arbetsplats minst halva utbildningen. Resten av tiden är du i skolan och läser till exempel gymnasiegemensamma ämnen.

Du får samma kunskaper som elever som går yrkesprogrammet till största delen på en skola, och du får samma examen, men lär dig på ett annat sätt och i en annan miljö.

Studieformen är krävande, men du får ett bra kontaktnät på arbetsmarknaden och en snabbare väg in i ett yrke. Dessutom får du ett extra studiebidrag på 1 000 kr i månaden.

Även som lärling kan du läsa kurser som gör att du samtidigt får grundläggande behörighet till högskolan.

Källa: Skolverket